Tråkigt...

Känns som om vägarna kryper närmare och närmare.
Snart måste de hända nått annars vet jag inte vad jag gör.
Skulle ju egentligen till Skara i helgen igen men de sket sig som allt annat så nu blir de vbg-thn i helgen ist.
Inget att hurra för direkt ;)
Men sånt är livet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0